Schampo.
Man kan gå och ut vårda sina äckliga hudceller som dött på fingertopparna/tåtopparna.
Det finns medmänniskor på salonger som mer än gärna tar bort all din kroppsbehåring på otänkbara vis.
MEN; för att få ditt hår tvättat MÅSTE du betala en hutlös summa pengar och i samma veva få det avkapat. Jadda jadda jadda. Finns det någon tanke bakom detta. Vem har hämmat alla stackars satar som vill öppna en schamperia? Får de inget stadsbidrag? Dessa arma människor sitter nu och prostituerar sig samt injicerar vad som helst i sina sköra och skira underarmar. De har inget att leva för pga att någon hindrade dem från att leva ut sin högsta dröm. Således fick även resten av gänget en nedsatt livskvalitet för att de själva var tvungna att massera sina osymmetriska huvuden med löddrande schampo. Schampo med bristande egenskaper och dålig karaktär.
De tre sämsta egenskaperna hos dåligt schampo;
1. Håret ser fetare och tovigare ut efter tvättnig.
2. Det krävs minst 3 l schampo för lödder.
3. Det luktar ketchup.
Lägg dig inte på den som sparkar.
Maria
Living the dream...
Mys väder. Mys förkylning. Mys julspelsstress. Mys i allmänhet.
Vems synfel är det som drabbat mig den här gången?
Det är säkert du som lagt dig under min säng och försökt genmanipulera mig.
Vilket lyckades mindre bra. Då ska man bli mer motståndskraftig.
Jag borde vara resistent mot förkylningarna och inte tvärt om.
Gör om; gör rätt!
Ta på er glasögon om det ser mys(tiskt) ut.
Lägg dig inte på den som sparkar.
Maria
Rebellisk ungdom.
Denne påstod att jag motade min näve med stor kraft mot dennes mage.
Själv hävdar jag att jag lade mycket lite kraft i slaget.
Av ren ödmjukhet. Annars är jag inte den som tar i för lite.
Klasskamrat och jag bojkottade plockning av ris i skog till förmån för kulissmakning.
Vi kände att uppträdandet bör vara högkvalitativt således tog jag tag i en del av det.
Annan klasskamrat skrev ett ytterst eminent manus.
Tack.
Som den auktoritära elev jag är sitter jag själv nu på lärarnas kontor och lever livets glada dagar. Det ni! Att ta för sig är aldrig fel. Do it!
Lägg dig inte på den som sparkar.
Maria
En helt ovanlig förmiddag i december.
Jag har bajs i hjärnan och uppror i magen.
Laddad till tusen kastar jag mig in i dagens schema.
Hur tänkte världen när den lade upp min dag.
Det är en fråga vi alla ställer oss.
Men med min vishet blir det som en dans i juninatten.
En liten lägesrapport ang. min situation;
Läser friluftsliv-hantverk-ledarskap på sjöviks folkhögskola.
Tanken med att vara dryg, nöjd och ha avsaknad av självdistans är något jag inte kan behärska mig att genomföra fullt ut. Ursäkta. Man bör ha något att skriva om för att göra sådant här. Bloggar ger mig egentligen mest huvudvärk och en känsla av avsmak. Då undrar vi ju varför jag genomför detta. Det finns många frågor utan svar. Som Hur spänner rman upp tarpen på bästa sätt? Således finner jag att vi lämnar min oförmåga åt sig själv och koncentrerar oss på viktiga ting, såsom frågan om jag någonsin kommer känna att jag kan bo i en stad?
Städer ger mig dålig magkänsla. Särskilt stora. Dom som låter, luktar och känns illa.
Kom gärna med lite stad-REHAB-tips om du sitter på sådant. I framtiden när jag blivit stabil, äldre och fått koll lär jag bo i en stad för att studera på en mer seriös nivå.
Nu ska jag ta tag i dagen och äta lunch. Undrar vad matsalen har att bjuda på idag månne?
Därefter följer SKIDBYGGE, elevkårsmöte, middag, slagverkskonsert, munspelskurs, folkmusikkonsert, BASTU!
Min seriösa framtoning och oförmåga att använda ironi ger mig optimala förutsättningar i de flesta tillfällen. Om du vill leva livets glada dagar; var seriös och aldrig ironisk.
Lägg dig inte på den som sparkar.
Maria
Goddag.
Ödmjukaste tjänare,
Jag har beslutat mig för att dela med mig av min vishet och jag hoppas att ni har vett och förmågan att uppskatta den.
Livet handlar om synsätt.
Rätt synsätt och synfel.
Vägen till fullkomlighet är enkel.
Se det på rätt sätt; se det som jag!
Lägg dig inte på den som sparkar.
Maria
